Sur, surare, surast

Idag hade jag tänkt vara lite ambitiös och göra två saker: städa och maila lite frågor om doktorandtjänster till lunds universitet. Sagt och gjort; städningen resulterade i ett till krossat glas och en insikt om hur jävla äckligt och omöjligt det är att rengöra en sammetssoffa från 60-talet. Ringde Nic och surade och ville köpa en ny soffa, vilket han vägrar då han tycker den vi har är fin och JÄTTE praktisk (går ej att ligga i t.ex.). När det gällde doktorand frågorna (man måste ju börja fundera i god tid)så fick jag mailadressen till hon som hade hand om just ansökingsfrågor på rätt institution så jag var mycket nöjd. Tills jag fick mitt svar på mina frågor: "Behörighet avgörs av sakkunniga, vad som krävs för behörighet står i annonsen" Nej din jävla su**a, om det gjorde det hade jag inte frågat. Men tack för ingenting då.