Jaha här sitter jag och svammlar på mitt kära extrajobb igen. Mina dagar är räknade. Pratade just med Richard i telefon som fått en vattenskada i sin lägenhet idag. Vi gormade lite båda två och sedan kom vi in på det här med låtsasförhållanden. Ni vet när man har en kompis (ofta yngre) som har ett förhållande som de anser är seriöst men man själv inte orkar lyssna för att man vet att det bara är på låtsas och de kommer göra slut inom 6 mån fast de inte vet om det själva. Jamen ni vet, inga gemensamma intressen, han har snygga armar, är fem år äldre, är arbetslös, vill inte flytta ihop för att det är ett så stort steg eller annat trams. Den bästa var ändå den här som sades av en yngre bekant som haft ett förhållande i fyra år:
S:-Allstå det är så himla jobbigt att K ska jobba hela sommaren och sedan resa bort två veckor, det kommer ju att bli helt konstigt sen när han kommer hem ju!...
Jag: Ehhööö...varfördå?
S: -Jamen då har vi ju typ inte setts på två månader, då kommer det ju typ vara helt konstigt och då måste man ju typ börja om från början!
Spaaaaaaar mig. Som min käre far alltid säger.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar